Jag har inte glömt mamma idag. Tyvärr så bor hon ute på landet nästan 100 mil härifrån så vi träffas alldeles för sällan. Men vi pratar ofta med varandra i telefon. Jag vet att hon inte gärna vill att jag lägger upp bilder av henne på bloggen, men den här är min favorit som står inramad vid min säng. Min mamma är nämligen min främsta stilförebild.
Fotografiet visar min mamma till vänster och hennes syster Vivi till höger i familjens fäbovall i Härjedalen. Det här fotografiet ingår i en lång svit av bilder som en amerikansk fotograf tog av min mammas syster (som jobbade lite extra som fotomodell). Jag tror att de till och med blev publicerade i LIFE för att de blev så bra. Jag gillar verkligen känslan här. Och min mamma fick vara med på ett hörn! De är 18 resp 16 år på bilden.
Dags att börja detaljstudera höstkollektionerna igen. Var dina första intryck de rätta? Har du ändrat uppfattning om något? Är du fortfarande sugen på det som du gillade när du såg kollektionerna i februari? Eller har du börjat sukta efter något annat? Jag tycker att sånt här efterfunderande är kul. För jag har ändrat mig på vissa punkter.
När det gäller Balmain:s höstkollektion så kan jag säga att jag är ÄNNU MER SUGEN på Decarnins plagg och ÄNNU MER IMPONERAD av hans skapande. Balmain är en stor smäll på käften till lågkonjunkturen, ett fult finger till alla negativa och försiktiga typer därute och framförallt till alla Ni som tror att ni vet hur vi vill klä oss i höst. Dekadent och FÖR MYCKET är precis vad vi behöver just nu. Jag skulle inget annat vilja än att gå ut i kväll för att dansa och ha kul i en av de där värsta kristallklänningarna för minst 200.000 kr eller den där Balmainkavajen med “Star Trek-axlarna” OCH samtidigt veta att det sticker folk i ögonen. Jag skiter fullständigt i vad folk tycker BARA, och det här är viktigt, bara jag själv är nöjd med mig själv. Och nöjd med mig själv det är jag ju naturligtvis inte, men klädd i Balmain skulle jag faktiskt känna mig nöjdare. Skjut mig för det, stilpolisen!
Fråga: Vad fan har hänt med bloggen? Och varför har du inga byxor på dig?
Svar: Eh. Jag blev leds på bloggen också. Så jag experimenterar lite nu. Beträffande bilden så hade jag en ide om “Norrländska möter Extravaganta skor” som jag tänkte skulle visa vem jag är. Egentligen så var det tänkt att jag skulle jag luta mig framåt mer så att mittendelen inte syntes (och då skulle byxor bara vara i vägen) men så tyckte Herr J att den här bilden, som togs när jag sträckte på mig ett tag, såg finurlig ut. “Grodmin med Neurosedyn-arm” kallar han den. Trevligt värre. Men det bjuder jag på.
Fråga: Men jag hittar ingenting på bloggen nu. Jag tänkte leta upp ett gammalt inlägg med New York tips för att visa min mamma som skall dit. Hur hittar jag dit igen?
Svar: Läs inte gamla grejer på bloggen. Tipsen har nästan gått ut nästan direkt de har publicerats. Det går fort nu. Vem orkar sortera och kategorisera gamla inlägg och vem läser de? Jag kommer inte att slösa tid på det i fortsättningen. Det här är ingen bok. Utan en blogg.
Fråga: Hur många är det som läser din blogg?
Svar: Ett inte helt obetydligt antal läsare följer bloggen. Fler än många andra modebloggare. Betydligt färre än de mest populära dock. Jag är inte så bra på att uppdatera, så många kollar nog min blogg en dag i veckan. Jag misstänker dock att betydligt fler än de som kan tänkas öppet medge att de regelbundet läser min blogg, gör nog det i alla fall. Jag är inte ung och hipp och jag hänger inte kring Stureplan. Det är nog inte helt ok att öppet gilla det som jag gör. Men jag tror att många tycker att jag är en maktfaktor ändå och följer min blogg därför. En och annan kanske tycker att bloggen är underhållande också. Hoppas jag. Jag tar tacksamt emot tips som kan förbättra innehållet. Maila mig på helene.a@mrsh.se. Konstruktiv kritik då, tack.
Fråga: Hur gammal är du egentligen?
Svar: Det har du inte med att göra. Och vad fan spelar det för roll.
Sally Singer, Vogues Fashion News and Features Director, är en kvinna i min smak.
Hon tycker att kvinnor ska “buy less, but buy better . . . the world does not need more things.” Den här säsongen köpte hon bara en klänning - en riktigt dyr cocktail klänning från Isabel Toledo som enligt Sally “makes a garment that lasts” - och hon säger att en “stylish woman is one who wears great things from five years ago, 10 years ago.” Hon ogillar “trend-driven, recreational shopping — yo-yo dieting of clothes buying”. Lågkonjunkturen ser hon som något positivt “because it has made women think, My God — why did I need all this stuff?”
Och hon hoppas att vi “consumers become more conscientious: Things that are very expensive can be very expensive for just the right reasons — because they were made beautifully by someone who really gave a lot of care to the design and by people who were fairly paid along the way to execute something that was rather difficult. Those prices that often seem high are fair prices.” Michelle Obama tycker hon har rätt inställning till mode, eftersom presidentfrun inte föredrar de största och trendigaste namnen och inte väljer plagg efter en specifik look eller efter det som gäller just nu. Hon hoppas att kvinnor därute ska se hur presidenfrun väljer att bära sådana designers, vars kläder är dyra därför att de är välgjorda och betalar sina sömmerskor väl, och att de skall inspireras att göra detsamma.
Äntligen en själ som har fattat var vi är på väg och hur konsumtion av kläder kommer att se ut i framtiden. Jag misstänker att lågpriskedjorna kommer att dö ut och så börjar vi på ny kula med att köpa färre kläder som håller år in och år ut och är klassiska och/eller unika. Det här är också bättre för miljön. OCH det viktigaste av allt-det kommer att gå att tjäna pengar på kläder ändå. Utan att kapa kostnaderna, för vi konkurrerar då om annat än priset. Fast det här kommer ju ta tid.
Kolla in Sally Singers trappuppgång! Tänk om man kunde ha en sådan gemensam trappuppgång i BRF. Skulle inte gå i Sverige. Ingen skulle vilja betala högre månadsavgift för det, utom jag då. Vackra saker måste få kosta pengar var det!
Jag köpte den här ihopfällbara ballerinan i förra veckan för att alltid ha redo i väskan när mina ben, fötter och tår inte pallar att gå i höga klackar mer. Jag gillar att den har en dold inbyggd liten kilklack i hälen, som gör att det inte känns som att gå platt på marken (även om man gör det). För det skall jag säga att jag får ont i fötterna av.
Plattfot vill jag inte vara, men gärna näbbmus! Gillar färgen också. Så okonventionell men passar till allt!
Jag är så himla dålig på att köpa smycken. Men att ha fantastiska smycken att ta fram och förgylla gamla kläder med är nog det bästa stilknepet någonsin. Det här armbandet från Proenza Schouler får därmed bli dagens vill ha!
Hur coolt bär inte MKO sin Proenza Schouler väska?! Tänk vad attityd spelar roll i att bära upp plagg, till och med väskor. Och vad var det jag sa om bälte i svarta jeans. Det är på väg tillbaka. Attityd ni vet!
Jag ser tegelväggar överallt nu-inomhus som utomhus!
En person och artist som jag tycker att det är dags att ge pris som Sveriges Bäst Klädda är Emilia de Poret. Det är inte många andra som klär sig som hon gör och det vore på tiden att någon uppmärksammade hennes unika stil. Hon anammar färg, paljetter och metallic, snygga jeans, annorlunda accessoarer, nya heta men ännu okända designers, vintage, klassisk Chanel och högsta klackarna parat med den allra bästa attityden. Det märks att hon älskar mode nästan lika mycket som musiken. Jag brukar följa Emilias blogg via Ebba. Och i veckan skrev hon att hon tycker att vi på Mrs H har den bästa butiken. Tack snälla. Vi gillar dig också. Nu skall jag försöka hitta någon låt från ditt nya album på Spotify. Jag har nämligen kontorsarbete som väntar. En söndag. Att jag aldrig lär mig…
Leds på att lyssna på Barry White och Sade när du skall ha lite hankypanky med gubben så här på lördagkvällen? Då kan jag tipsa om Loose Ends. En superbra soulgrupp från mitten av 80-talet. Överraskande från England och inte från USA som allt annat i den här genren och vid den här tiden. En föregångare till Soul II Soul misstänker jag också. Det här är min favvolåt från Loose Ends “Hanging On A String”. Och ja, jag träffade min gubbe i musiksvängen.
Försök att hitta samlingsskivan “The Best of Loose Ends” på Spotify. Mitt tips!
Jag har inte tänkt på knappt någon annan sko i snart 2 veckor nu! Den är bekväm men lite ostadig. Inte för att det avskräcker mig. Skon är ju en skulptur-ett konstverk!
Jag hade tänkt svara på lite frågor som jag samlat ihop. Hoppas att det är ok att jag svarar kollektivt så här istället för individuellt. Jobbiga frågor svaras först.
Fråga:Varför klippte du av ditt hår? Du blev ju inte snyggare precis.
Svar: Hm. Tack eller? Som sagt. Jag klippte mig inte för att bli snyggare utan för att jag var så jävla leds på mitt tunna stripiga halvlånga skithår och ville ha en nystart. Vad det blir för frisyr som jag kommer att landa med framöver får framtiden utvisa. Just nu så får det bara vara. Det som jag ville ifrån var mesigt, klassiskt, elegant, vackert, mellan, varken-eller och just det, snyggt. Fast snygg i håret? Det har jag faktiskt ALDRIG VARIT!
Fråga:Du bara tjatar om märkena på Mrs H hela tiden. Gillar du inga andra märken? Handlar du aldrig i andra butiker?
Svar: Den här bloggen handlar om “Världen kring Mrs H” så att jag skriver om Mrs H märken är ju rätt självklart. Och faktiskt så gillar jag (nästan bara) de märken som vi säljer här. Jag får köpa in precis det jag själv gillar förutsatt att det inte finns i någon annan butik i Stockholm och att det är säljbart här. Men visst. Jag gör mycket research för Mrs H, så jag handlar kläder och skor från andra webshopar och i butiker när jag reser utomlands. I Sverige så handlar jag i pricip bara något plagg från svenska Acne varje säsong. Inget mer. Tyvärr. Jag kan gilla vissa andra märken som är representerade här men det faller ofta på att de tar in fel grejer. Inget av det som jag vill ha. Utbudet i Stockholm är helt ärligt rätt tråkigt. Förrutom hos Mrs H. Och det hoppas jag att ni känner också. Annars hör av Er. Det som ni vill ha kan vi ta in. Absolut! Bara det inte är tråkigt och går i linje med det som är Mrs H.
Fråga:Din blogg skulle bli bättre om du inte svävade ut så mycket. Kortare text som går rakt på sak passar det här mediet bättre.
Svar: Jag har alltid haft problem med det. Nu när du också nämner det så skall jag verkligen göra en ansträngning för att bli bättre. Tack för att du gjorde mig uppmärksam på att det är ett problem även för er läsare. Och då är det väl dags att avrunda för den här gången…
Jo, hon var nog det. Snyggast och bäst klädda på röda mattan i Cannes. Jag pratar naturligtvis om Angelina. Det hudfärgade genomskinliga klädde henne. Fast i ansiktet såg hon aningen ansträngd ut när hon höll upp huvudet så där för mycket. Var det här det sista offentliga framträdandet av Jolie-Pitts innan brytet?! Som Aniston-Mayer på Oscarsgalan. Tror det.
Bäst klädda i “Off-Duty Cool” kategorin tycker jag att Diane Kruger var. Jag har sett henne flera gånger live i NY och hon är typ alltid snyggt klädd. Speciellt till vardags. Hon satsar på en uppseendeväckande grej åt gången. Kjolen på bild nummer 1 och skorna på bild 2. Och du. Chanelskorna till höger. Vad jag inte skulle ge för dem.
Jag vet inte om jag har förlorat min goda smak. Mischa Barton tycker jag ser bättre ut än på länge i den här tokroliga stilkombinationen av rutiga skjorta, annorlunda byxor och säsongens mycket heta knasskor från Louis Vuitton.
Snyggt tycker jag. Men ingen annan tydligen. Alla andra tycker att det här är fult. Jag förstår inte. Måste man ha en prinsessklänning på sig för att bli godkänd i Peoples omröstningar?!
Nu gör vi en egen omröstning på det här bland Mrs H:s bloggläsare:
Det är bäst att de här produkterna kommer i morgon! För jag har kritvit ödleliknande hud på benen som jag behöver göra något åt asap.
Beach. Prep. Sun. Kiss. Jag-läntar-efter-ord! De här produkterna skall göra underverk har jag hört och nu orkar jag faktiskt. Inte. Vänta. Längre. Ge hit!
Jag älskar skräckisar, men det är inte så lätt att hitta bra sådana numera. Här är en. The Uninvited. Underbar miljö. Huset. Havet. Påminner mig lite grann om min egen barndom. Jag fantiserade också hejvilt. Den här skräckisen borde ni se!
PS. En annan bra skräckis som jag tipsat om förr är “The Descent”.Den skulle jag kunna se igen. Hej hopp. I morgon är det måndag igen…
Tilda Swinton tycker jag inte alltid får till det rätt i festsammanhang. Hon kan inte enbart spela på det annorlunda, det udda eller det fulsnygga och komma undan med det, är min uppfattning. Jag gillade till exempel aldrig henne i säckklänningarna från Lanvin. Vissa färgerpassar hon inte i för hon är så rosablek och har så speciell ögonfärg, men det verkar hon skita i (vilket i och för sig är coolt i sig). Och hennes frisyrer eller skall vi säga hårfärg har varit sisådär genom åren. Här gillar jag dock både hår och ensemble. Jag tycker att Tilda skall visa sitt vackra ansikte i rätt färg och sin vackra kropp i kroppsnära kläder. Punkt slut. Och det behöver inte innebära tight, kort och urringat nödvändigtvis. Kolla här.
Haider Ackermans draperande sidenjerseykläder tar fram det bästa hos henne. Kort och långt ihop. Manligt men ändå så kvinnligt. Färgen passar perfekt. Bränd Burgundy är mörkt men ändå glödande. Precis som modet i höst. Det här gillas. Mycket!
PS. Och nu skall jag upp i en gammal garderob för att gräva fram ALLA mina långa och draperande långkjolar från Ann Demeulemeester. De kan behövas igen. Jag klädde mig mycket i hennes kreationer i början av 90-talet. Och jag har sparat nästan allt. Om jag kan hitta de vill säga. HAPPY FREDAG!
Tänkte just skriva om Korres läppbalsam (eller läppsmör som de kallar det) och så fick jag se vad Lucky magazine skrivit. Jag hade inte kunnat säga det bättre själv. Det här ÄR SOMMARENS LÄPPSMÖRJ. Du behöver inte leta mer.
Du handlar det på www.mrsh.se och det kostar 135 kr. Jag kan klart rekommendera allt annat från Korres i doften Guava också. Kroppssmöret och Duschkrämen. Finns i kit dessutom. Utmärkta gå-bort-presenter! Som till i morns schlagerparty-påminn mig om att köpa!
Ljuvligt. Strandpromenaden i Venedig. Så valde Karl Lagerfeld att visa Chanel Cruise 2010 igår. Jag är mållös. Magiskt.
Solnedgång. Titianrött.
Dags att återlansera den stickade långkoftan?! Så rätt. Sugen på den nu. Chanels variant är perfekt. Den genomskinliga capekappan är också fin. Prästkåpan är det hetaste heta enligt Li Edelkoort har ni väl hört.
Chanels cykelbyxstrumpbyxa med spets (från Lido?) vill jag gärna ställa mig på väntelistan för. Fast Lindex kopia hinner nog före. Kul detalj det där med solglasögonen som en Venetiansk mask!
Mina favoriter. Sjalklänningen med både logo-och lejonprint och randigt på randigt. Chanel Cruise så det bara smäller om det!
PS. Är den korta lockiga 30-tals boben tillbaka nu?
Nu verkar säsongen för alla sommarpartyn ha börjat. Det märks på vilka klänningar som är populära för tillfället. Det stavas Herve Leger och bara orginalet är gott nog. Ni kanske inte vet att orginalklänningen faktiskt INTE går att kopiera. Både varumärket, materialmixen i banden och den geniala placeringen av dessa är mönsterskyddade sedan länge. Så inte ens en snarlika kopia går att uppbringa. Det gör de här speciella klänningarna till en riktigt bra investering för partysäsongen framöver. Och det är BARA vi på Mrs H som är auktoriserad återförsäljare i hela Sverige.
Och nu börjar jag få panik eftersom min storlek på mina favoriter börjar vara slut. Jag skall testa om Medium i den här modellen är för stor. Om den funkar så slår jag nog till. Axelbandslöst är helrätt och bandplaceringen plus färgmixen i den här klänningen förstärker effekten av en timglasfigur (som jag inte har i normala fall). Ett par skulpturella pumps till den här (Jil Sander tack) och partyt kan börja!
Vilken sandal skall jag köpa? Båda är från Sigerson Morrison och Mrs H. Jag behöver verkligen ett par såna häringar nu!
Till mina svarta hängbyxor, till mina trasiga pojkvänsjeans, till mina beiga upprullade chinos, till mina jeansshorts, till min snäva Herve Leger kjol, till min knälånga sommarklänning, till min hellånga strandklänning, till min korta t-shirtklänning och till hela resten av min garderob när jag tänker efter.
…kan vara en svår trend att bära. Jag har sett otaliga exempel på människor som INTE lyckas bära upp en vit kostym. Oavsett snitt skall tilläggas. Men här har du en som kan. Rianna i Derek Lam.
Det hjälper ju att hon har en angenäm hudton också och en cool frisyr och ny udda stil i övrigt som ingen annan har. Något att tänka på för dig som funderar över den där vita eller krämiga kostymen. Spar pengarna till hösten istället för det här är en svår trend att bära. Kolla bara hur hon misslyckats och hon med.
PS. Jag gillar verkligen Riannas nya stil. Stylisten har lyckats bra med att få oss att prata om Riannas extrema stil istället för det tråkiga personliga som hände henne. Bra vändning där! Sånt är stylister också till för.
Eftertraktade (och i resten av världen slutsålda jeansen) J Brand Pencil Ripped Tie Dye i Trasher finns nu inne hos Mrs H. Skådisen Kate Bosworth visar här hur du kan bära dessa jeans snyggt. Mockaväskan är från Alexander Wang.
Jeansen är extra mjuka och förstärkta bakom det mest trashade partiet av jeanstyget för lite bättre hållbarhet. Det gillas. Liksom att batiken inte är så framträdande. Och att de är ljusblå som känns fräscht till sommaren. Lite pricey dock 3295 kr men då är de ändå mycket billigare än Balmain orginalet.
Om du inte gillar rippade jeans men ändå vill åt den här typen av färg så kan jag varmt rekommendera de här från BLANK NYC. Ett fynd för 995 kr.
Jag twittrar nu. Fast jag kan inte påstå att jag har kommit på vad det är bra för och vad som jag kan tillföra. Frågan är om jag inte bör twittra på engelska istället och skriva mer om Mrs H och länka (som jag inte kan ännu)?!
Jag följer också några på twitter, bland annat Karl Lagerfeld (den riktiga tror jag?!). Har sa häromdagen följande apropå märken och logos: “Logos and branding are so important. In a big part of the world, people cannot read French or English–but are great in remembering signs.” Ligger väl nåt i det.
Loading ...
